Bokföringsordbok från e-conomic

Få svar på vad olika redovisnings- och bokföringsbegrepp betyder

Reporänta – Vad är reporänta?

Reporäntan är det främsta verktyget som Riksbanken använder för att styra inflationen och stimulera den ekonomiska tillväxten

e-conomic är Europas ledande online bokföringsprogram. Prova en demoversion gratis i 30 dagar och bekanta dig med programmets alla funktioner och samtliga tilläggsmoduler.

Reporäntan är Riksbankens styrränta

Riksbanken är Sveriges centralbank och är en myndighet som lyder under riksdagen. Riksbanken ansvarar för Sveriges penningpolitik och har till uppgift att upprätthålla ett fast penningvärde. Riksbanken justerar den så kallade reporäntan i syfte att hålla inflationen på en låg och stabil nivå. Riksbanken bedömer kontinuerligt konjunkturläget både i Sverige och internationellt, och tar beslut om reporäntans nivå med utgångspunkt i förväntningar om den framtida inflationsutvecklingen.

Riksbanken sitter vid rodret i räntestyrningssystemet

En ränta kan ses som priset på pengar. Genom att förändra priset på pengar så förändras aktiviteten i ekonomin på olika sätt, vilket sedan påverkar inflationen.

Banker har möjlighet att låna av eller placera pengar hos Riksbanken mot ränta. Dessa in- och utlåningsräntor är knutna till reporäntan. Eftersom bankerna alltid har denna möjlighet till in- och utlåning direkt hos Riksbanken, kommer reporäntan automatiskt att styra den så kallade dagslåneräntan, som är den ränta som bankerna kan låna till av varandra från en dag till en annan.

Ändringar i dagslåneräntan får i sin tur effekt på finansinstitutens korta marknadsräntor. Genom att bestämma nivån på reporäntan påverkar Riksbanken alltså de räntor som hushåll och företag möter när de lånar pengar.

Eftersom förändringar i reporäntan påverkar och styr marknadsräntorna kallas reporäntan ofta för styrränta.

Förändringarna i reporäntan ger effekt både på kort och lång sikt

Det första som händer när styrräntan ändras är att dagslåneräntan förändras. Det leder till att bankerna ändrar sina räntor gentemot både företag och hushåll för lån eller besparingar. Den ränta bankerna sätter påverkas även av vad Riksbanken förväntas göra med styrräntan i framtiden. Genom att publicera prognoser för reporäntan försöker Riksbanken påverka förväntningarna om den framtida penningpolitiken.

Penningpolitiken verkar genom flera kanaler och med tidsfördröjning. Efter att Riksbanken ändrat styrräntan tar det cirka ett till två år innan man kan se den fulla effekten på inflationen. Riksbankens beslut baseras därför i huvudsak på förväntningar om framtida inflation.

Vad händer om Riksbanken höjer reporäntan?

Om Riksbanken gör bedömningen att det framtida inflationstrycket behöver dämpas höjs reporäntan. Den troliga följen blir att viljan att investera minskar, konsumtionen dämpas och att börskurser sjunker eftersom bankernas utlåningsräntor till andra banker, företag och hushåll följer reporäntan.

När reporäntan stiger höjs dessutom kostnaden för lån i och med att bankernas räntor följer reporäntan. Helt naturligt leder alltså en höjd reporänta till att många hellre sparar och väntar med att konsumera. Det innebär att efterfrågan i ekonomin minskar, vilket på sikt driver ner både inflation och prisnivå.

Vad händer om Riksbanken sänker reporäntan?

Om Riksbanken i stället gör bedömningen att det framtida inflationstrycket är för lågt kan reporäntan sänkas. En sänkt reporänta bidrar i regel till att marknadsräntorna sjunker, vilket normalt leder till en ökad konsumtions- och investeringsvilja.

Den troliga följden av en sänkning av reporäntan är att tillgångspriserna stiger, och att både belåningen och produktionen ökar. Det beror på att man som huvudregel får ut mindre inlåningsränta för sina sparpengar, men att man också betalar mindre utlåningsränta för sina lån. En sänkning av reporäntan ökar generellt efterfrågan i ekonomin och driver den generella prisnivån uppåt, det vill säga ett ökat inflationstryck.

Reporäntan påverkar även växelkursen

Som huvudregel leder en höjning av styrräntan till att värdet på den svenska kronan stärks gentemot andra valutor. Det beror på att högre räntor får svenska tillgångar att framstå som mer attraktiva jämfört med tillgångar i andra valutor, vilket ökar viljan att investera och placera i Sverige. Ett sådant kapitalinflöde stärker växelkursen på kort sikt. En sänkning av styrräntan får motsatt effekt.

Att Riksbankens penningpolitik påverkar värdet på valutan ger på sikt effekt på inflationen. En starkare växelkurs leder till att utländska varor blir billigare jämfört med svenska varor. Som huvudregel betyder det att när importen ökar och exporten minskar dämpas inflationen, och vice versa.

Reporänta på engelska

repo rate

 

Behöver du ett bokföringsprogram?

e-conomic gör bokföring och fakturering lite enklare.

Ja tack, jag vill veta mer om e-conomic bokföringsprogram.