Ingående lagret summeras med årets inköp, sedan divideras med antalet inköp.

Anskaffas varor av samma slag vid olika tidpunkter ska anskaffningsvärdet bestämmas enligt först in-först ut-principen (FIFO).

Om det är svårt att tillämpa FIFO-metoden i det enskilda fallet kan anskaffningsvärdet i stället erhållas med hjälp av en vägd genomsnittsberäkning under förutsättning att den kan antas leda till ett resultat som nära överensstämmer med vad FIFO-metoden skulle ge. Genomsnittsmetoden beräknas genom att det ingående lagret summeras ihop med årets inköp, därefter divideras detta belopp med antalet inköp.

Värdering av lager

Den grundläggande värderingsregeln för varulager är lägsta värdets princip, dvs. varulagret ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

Anskaffningsvärde för en tillgång utgörs av utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Detta innebär att i anskaffningsvärdet ingår alla utgifter som företaget haft i den normala verksamheten för att bringa varan till dess tillstånd och plats på balansdagen.

Verkliga värdet ska som grundregel anses vara nettoförsäljningsvärdet. I vissa fall kan dock återanskaffningsvärdet användas som mått på verkligt värde. Det finns olika principer för att beräkna lagrets verkliga utöver FIFO.

FIFO - First in first out LIFO - Last in first out

Lagtextens definition

BFL och ÅRL

Det finns för närvarande två regelverk på redovisningsområdet: Bokföringslagen (BFL)  och årsredovisningslagen (ÅRL).

Enligt ÅRL 4:9 kan Omsättningstillgångar vara varulager och kundfordringar. Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att försäljas i verksamheten. Med hänsyn till försiktighetsprincipen ska dessa tillgångar inte värderas till ett högre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet,

Dessutom skall god redovisningssed - ett grundläggande krav enligt 4 kap 2 § BFL - tillämpas. God redovisningssed är även i ÅRL, tillsammans med rättvisande bild, ett grundläggande krav på årsredovisningen.

Detta innebär att vid värdering av tillgångar ska en näringsidkare värdera efter rättvisande bild. Det menas att balansräkningen, resultaträkningen och noterna skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat ÅRL 2:3.

Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet

Redovisningsrådet, numera Rådet för finansiell rapportering har gett ut ett antal riktlinjer och rekomendationer för företag som är intoducerade på någon börs i Sverige. Bokföringsnämnden (BFN) har i sina allmänna råd om redovisning av varulager (BFNAR 2000:3) angett hur Redovisningsrådets rekommendation Redovisning av varulager (RR 2) ska tillämpas i näringsdrivande, icke-noterade företag som inte har valt att tillämpa RR 2 eller RR 2:02.

BFN Vägledning 2000:3 - Redovisning av varulager: Den grundläggande värderingsregeln för varulager är lägsta värdets princip, dvs. varulagret ska värderas till det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde.

En värdering enligt lägsta värdets princip ska som huvudregel ske post för post. Kollektiv värdering är dock tillåten för homogena varugrupper eller då en individuell värdering av kostnadsskäl är svår att motivera. Typexempel på homogen varugrupp utgörs av rå- och stapelvaror.

RR 2:02 Varulager: Denna rekommendation från Redovisningsrådet ska tillämpas för alla företag som upprättar finansiella rapporter från och med 1 januari, 2003. Precis som i årsredovisningslagen betonas här att anskaffningsvärdet på lagret ska beräknas fram med FIFU- metoden. Genomsnittsmetoden kan också tillämpas vilket innebär att det ingående lagret summeras ihop med årets inköp, därefter divideras detta belopp med antalet inköp. (RR 2:02)